Moderata ungdomsförbundet har alltid fungerat som en ideologisk vakthund och verkat för att moderpartiet ska hålla sig på den smala vägen. Det är nu tydligt att MUF helt och fullt har övergivit denna roll och istället har blivit regeringspartiets förlängda arm.
I en intern artikel så skriver Rasmus Törnblom och Emil Eriksson, ledarmöter i MUF:s förbundsstyrelse, vad de kallar ”sitt nyårslöfte till medlemmarna”. Törnblom och Eriksson slår fast att de viktigaste frågorna för ungdomar är utbildning och arbetsmarknaden. De skriver:
”Vårt löfte blir därför att med mer kraft än idag utmana och bilda opinion mot de strukturer och system som både på arbetsmarknaden och i skolan håller unga människor tillbaka.”
Det låter förvisso förtroendeingivande, men sättet som Törnblom och Eriksson vill lösa dessa problem på är att döda ideologin! De uttrycker det på följande raljerande sätt:
”För vår del innebär detta färre grubblerier över vad döda gamla överklassgubbar från andra århundraden tyckte och tänkte – oavsett om de var poeter, filosofer eller författare.”
Men hur ska Törnblom och Eriksson kunna lösa problemen med system och strukturer som håller ungdomar utanför arbetsmarknaden om de samtidigt har valt att omfamna dessa strukturer? Genom att studera ”döda, gamla överklassgubbar” såsom Adam Smith, Frédéric Bastiat, Ludwig Von Mises, Friedrich Hayek och Milton Friedman så tillskansas den kunskapsarsenal som krävs för att förstå vad som är fel i systemet och hur vi förändrar det i en frihetligare riktning.
Men det här är inte längre någonting som accepteras i det statsbärande Nya Moderaterna. Där är ideologi och visioner något fult och farligt. Den socialdemokratiska välfärdsstaten ska inte förändras, den ska bevaras.
Den strukturkonservativism och korruption som Moderaterna och MUF anklagade Socialdemokraterna och SSU för, personifieras nu av Nya Moderaterna och MUF.
MUF vaktade en gång frihetens ideologi inom Moderaterna. Nu vaktar de bara etablissemangets privilegier. Det är dags för de inom MUF som fortfarande tror på frihet och kapitalsm att finna sig en ny hemvist. MUF är ett ruttnande ideologiskt lik.
Daniel Fjellström, Liberala partiet Uppsala
Mer från Rasmus Törnblom & Emil Eriksson här.
Jag förstår helt enkelt inte hur de tänkte när de skrev det där. Klart att man inte dogmatiskt ska följa några hundra år gamla idéer, men om man slänger ut grunderna för vad som ska framstå som sin ideologi så riskerar man att hamna, där, öhh, MUF är?
Jag ogillar skarpt gummiord som “relevant”. Problemet med idén om att man alltid ska vara relevant är att man riskerar att gå från att utforma politik och åsikter, till att helt styras av vad som opinionsinstituten ser att folk tycker är relevant. Därmed får politiken en kortare tidshorisont. Kanske går vi från “fyraårspolitik” till “tvåveckorspolitik”? Så varför inte dra det hela till sin logiska spets och helt enkelt sköta svensk politik via Sifo?